Detta är något som man bör göra oftare. I söndags åkte vi iväg till gymet och tog då även med oss barnens jämngamla kusin. I gymet finns massor med Pilatesbollar som vi började att balansera på. Varför finns inga bollhav för vuxna??
Barnen undrar om det är en rymdmänniska som tagit över mammas kropp efter att jag introducerat dom nya tävlingsgrenarna "Hur många bollar klarar du av att rulla över?" eller "Vem kan sitta längst på bollen utan att ramla av?"
Som sagt än så länge försöker man vara lite seriös och föra över någon form av tävlingsmoment över det hela.
Fram med pekpinnen. Dom ska ju lära sig något också.... Jag behöver jobba lite mer på att slappna av och försöka få in stunder där man bara sjukar sig.
En annan känsla som kommer över en när man börjar röra på sig är hur smidig är man egentligen när man är 33 år och inte är särskilt fysisk aktiv. En vän till oss kunde göra en bakåtflip med lite hjälp samt gjorde ett försök med en snurrvolt åt sidan. Han hamnade lite utanför mattan vid snurrvolten men klarade sig oskadd och var relativt smidig. Klarar jag också göra det? Jag kunde ju göra liknande grejer när jag var 17 och känslan över hur man gör det sitter kvar i kroppen. Det är nu iallafall konstaterat att NEJ. Det kan jag inte!!!.
Någonting som jag lärt mig av detta är att jag ska börja träna på att ramla lite mer då jag fullständigt känner mig blåslagen efter att ramlat några gånger. Jag kommer säkert att få ett lårbensbrott vid 40 och då enbart pga av att man är orolig för att ramla, blir stel och ramlar och bryter benet genom att bara titta på isfläcken. Så nästkommande träningspass kommer att inkludera fortsatta aktiviteter i att ramla och försök i att inte göra illa mig.
I kombination med leken passade jag och min man på att varva med att gå ut till själva gymet för att träna. Det känns skönt att kunna få möjlighet att "tona" lite också.
Dagen resulterade alltså i lek, fysisk aktivitet och lite bastubad vilket ledde till att livsglädjen fick sig en boost.
Jag har här hittat ett litet guldkorn. Glädjen i barnens ögon när jag bara kan dedikera mig till lek och inte försöker styra över regler eller försöker klämma in matlagning/tvätt/städning samtidigt som jag leker.
När vi kom hem sen vart vi bjudna på middag hos min brors familj vilket är ännu ett litet guldkorn i livet. Vad glad jag är över den nära kontakt jag har med dom. Denna kväll somnade jag kl 00 istället för kl 03.00 som jag alltid gör på söndagar för att jag i regel är spänd över vad jag måste hinna göra under veckan. Hoppas att sena kvällar är något som jag kommer att kunna lyckas vända på.
