Mamascorner

Jag har kört med crosstrainern i snitt ca 40 min per dag. Det har inte gett någon effekt på varken vikt eller midja. Däremot känner jag mig mycket piggare och har fått upp flåset lite men som sagt det märks ingenting på midjemåttet när jag exempelvis sätter på mig jeansen. Så fort jag känner att jag börjar förbränna lite så är jag ju där och äter för att hålla jämvikten i kroppen så det är ju inte konstigt att det inte händer något. Jag äter mer än min karl hemma och säkert mer än andra medelålders kvinnor. Att vara hungrig och inte äta är inte min grej, blir inte trevlig alls när blodsockret sjunker.

Tror att jag måste uttöka träningen för att få något visuellt resultat, för jag vill ju ändå känna mig mer tonad, så idag körde jag mitt första simpass på väldigt väldigt länge. Körde kanske totalt 40 min och sen var jag helt slut. Det är ju helt bedrövligt vilken dålig form jag är i. Medans jag kör så pratar jag lite med en fd tränare till mig och han frågade lite på skoj om jag håller på att träna för masters SM. Hahaha, jag förklarar att jag är så långt ifrån att vara i form att ställa upp i en tävling så det lär nog inte bli av. Det finns dock faktiskt några av mina gamla simmarvänner som kör och dom är fortfarande riktigt snabba så hopp finns ju iallafall men vi får se hur duktig jag kommer vara med simträningen eller om jag ger upp.

När jag tränat klart och sen kommer in till omklädningsrummet och ser mig själv i badräkt i en spegel, som täcker en hel vägg i omklädningsrummet med ljusrörsljus som lyser på en, så får jag en sån chock. Men shit!! sen när vart jag så här gammal i kroppen. Har ju inte en enda muskel kvar bara massor med gosfett. Det värsta är att jag har ju fått såna här uppenbarelser tidigare men jag glömmer bort det ganska snabbt och förtränger det. Dessa uppenbarelser dyker upp med ca 4-6 månaders mellanrum och jag blir lika förvånad varje gång. Tiden emellan går jag liksom omkring och känner mig ganska snygg i kroppen, kanske lite för bred över ryggen och jag har lite för stora armar och lite mycket fett på magen men tycker nog ändå att jag är helt ok för min ålder. 

Det här med att man tror att man är smalare än vad man är det har ju fått ett namn nu, det heter fatorektiker. Ohhh...jobbigt... Världsliga grejer att nojja om eller hur. Sen tänker jag på att jag precis beställt en del klänningar på nätet som jag tänkte nog skulle sitta perfekt på mig....hmmm..hur ska jag göra nu..... avbeställa eller vänta till jag tränat mig i form??

Nä jag tror att jag fortsätter precis som vanligt och väntar tills jag glömt bort den synen jag fick idag och tills jag känner mig så där smal och snygg igen och sen ska jag sätta på mig klänningarna :-) Det är lika bra att blunda tills nästa "anfall". Träna ska jag naturligtvis fortsätta att göra men det är ju hur jag känner mig i skallen som är viktigt så det känns faktiskt ganska ok att vara en fatorektiker :-)